Frågor och Svar

 Killifiskar, vad är det?

Killis, eller äggläggande tandkarpar som de också kallas, är närbesläktade med levandefödande tandkarpar som t.ex. guppy, platy och svärdbärare. Killis finns i alla världsdelar utom i Australien och Nya Zeeland. Det vi oftast förknippar med killis är små färgglada fiskar från Afrika, och visst finns det många arter killis i Afrika. Det är dock bara en del av sanningen. Det finns ett stort antal killiarter både i syd- och nord Amerika, en del killiarter i Asien och ett fåtal killiarter i Europa.

Varför kallas dessa fiskar killis?
Man tror att namnet ursprungligen kommer från det holländska ordet ”kil” som betyder litet vattendrag eller liten vattensamling, och då blir fiskarna som lever i dessa vattendrag ”Kilvissen”, som idag blivit killifiskar.
Det finns en del som tror att namnet kommer från det engelska ordet ”kill” men så är inte fallet.

Många tror att alla killiarter är kortlivade, men det är inte sant!
I alla fall inte om man inte samtidigt anser att alla guppy, platy, svärdbärare mm. också är kortlivade. Visst finns det många killiarter som lever ganska kort tid i naturen beroende på att de vattendrag de lever i torkar ut, men detta gäller långt ifrån alla arter. De flesta killiarter lever i små bäckar eller vattendrag som aldrig torkar ut, och de har därför en helt annan livscykel.
 

 Vad är annuella killis?

MÅSTE de ha levande foder hela tiden?
Detta är en fråga som vi fått MÅNGA gånger, och svaret har alltid varit NEJ!
Våra killis får oftast flingfoder (av bra kvalitet) varje dag!
Har vi tillgång på levande foder (mygglarver, loppor eller cyklops) så får många av fiskarna det, men det är inget ”måste”.
Många av de fiskar som vi vill odla får dessutom nykläckt artemia en eller två gånger/dag, och en del får även Moina (en sorts vattenloppor som vi odlar själv).
Vi har märkt att hos många fiskar blir det yngel i akvariet hos de vuxna fiskarna när man matar med artemia. Kan det vara så ”enkelt” att de vuxna fiskarna märker att det finns gott om mat även för ynglen, eller är det kanske så att de vuxna äter (färre) yngel om de får artemia? Vi vet inte :-)
När det gäller att mata upp nykläckta yngel så är det en historia för sig!
En del killiyngel är verkligt små, och kan t.ex. inte ta artemia på flera veckor, medan andra tar artemia direkt.
Alla våra yngel får Sera Micron som första foder. Nykläckta yngel får oftast också vinägermikro (en sorts små maskar som man odlar i vinäger) och de som är tillräckligt stora för att kunna ta nykläckt artemia får naturligtvis även detta.
ALLA yngel som kan ta artemia får levande artemia en eller två gånger/dag. Vi tycker att levande, nykläckt artemia är svårslaget som foder! Det är dessutom så enkelt att kläcka att alla har möjlighet att göra det om man bara vill :-)
 

Man MÅSTE inte ha små akvarier till killis, men man KAN ha det!
Vi har akvarier i olika storlek, från 14 liter och upp till flera hundra liter.
I de minsta akvarierna har vi ETT par eller en trio fiskar för att odla på dem.
I akvarium på 25 – 35 liter har vi antingen en grupp ungfiskar på tillväxt, eller en lekgrupp med 6 – 15 fiskar, beroende på art och vad vi har att tillgå.
I en del akvarium på 60 – 85 liter har vi MÅNGA ungfiskar på tillväxt, och i andra har vi en större grupp av t.ex. Fundulopanchax. En del av dessa större grupper har vi inte ”odlat” på många år, det blir hela tiden nya fiskar i ungefär samma takt som vi plockar upp fiskar från akvariet :-)

En anledning till att många tror att man måste ha små akvarier till killis är kanske killiutställningarna. Här visar man upp massor med olika arter/stammar, och för att rent praktiskt kunna visa så mycket fisk som möjligt väljer man oftast att ha små akvarier. En utställning varar oftast bara en helg, och jag kan lova att det är tillräckligt mycket arbete att sätta upp flera hundra SMÅ akvarier ….

En annan anledning till att man har små akvarier till killis är att det finns MASSOR med olika arter och stammar, och de korsar sig ofta utan problem. Det gör att man måste vara mycket försiktig med att ha olika arter tillsammans i samma akvarium. Olika stammar av samma art kan man ALDRIG ha tillsammans, för de är det nästan garanterat att fiskarna korsar sig!
INGEN vill ha fiskar där man inte är säker på att fiskarna verkligen är ”rätt” art eller stam!

Oavsett storlek på akvariet så skall man komma ihåg att ha TÄTTSLUTANDE täckglas!
Nästan alla killis är utmärkta hoppare, och de hoppar utan problem ur akvariet om det finns den minsta springa eller om det saknas den minsta hörna i täckglasen!
Vi har haft fiskar som har lyckats ta sig ut genom en springa som är smalare än vad fisken är bred, och vi har själva sett när fisken har ”vrickat” sig upp genom springan. Trots att vi stod och såg på så trodde vi knappt att det var sant!
Nu är det inte så svårt att lösa som man kanske kan tro, det är ”bara” att tejpa över springor och de hörnor som inte används, och se till att man har en extra glasbit att lägga över de hörnor man använder :-)
 

Vissa arter passar utmärkt att ha i sällskapsakvariet, medan andra arter passar mycket bättre i ett artakvarium.

Som alltid när man väljer fiskar till ett sällskapsakvarium skall man se till att de arter man vill ha tillsammans har någorlunda samma krav på hårdhet på vattnet, temperatur, strömmande vatten mm.
En del killis bryr sig inte så mycket om vattnets hårdhet mm. så länge det är blött, medan andra arter kanske måste ha extrema vattenvärde för att trivas eller rent av för att överleva.

Har man stora scalarer i sitt sällskapsakvarium skall man kanske inte släppa i små neontetror eller små killis, och omvänt, har man små fiskar skall man kanske inte släppa i killis som blir stora nog att äta upp sina akvariekamrater. I och för sig blir nog scalarerna (eller de stora killisen) lyckliga när de får fin mat, men det var kanske inte det som var avsikten.
Som tur är finns det så många olika arters killis så att det finns något för alla :-)

Vi har själva haft en hel del olika arter i sällskapsakvarium, och oftast har det gått utmärkt. Ibland har det dock gått mindre bra, vi har råkat ut för att andra fiskar ätit upp eller skadad killikompisarna och att killis skadat (och i något fall ätit upp) andra fiskar.
Man ska dock inte räkna med att få ägg av sina killis om man har dem tillsammans med andra fiskar. De flesta fiskar älskar ”kaviar/fisk ägg”!

En sak man MÅSTE komma ihåg är att ha TÄTTSLUTANDE täckglas (se ovanstående)!
 

Vi har alltid växter till våra killis, och oftast har vi MYCKET växter i våra killikar.
Speciellt i de små odlingskaren är det viktigt att fiskarna har en möjlighet att ”gömma” sig, annars kan det gå illa om man har otur. Vissa hannar är väldigt intensiva i sin uppvaktning av honan, och har hon ingenstans att komma undan kan hon bli skadad eller t.o.m. dödad av hannen. (Ibland är det så att honan jagar livet av hannen, men det är inte så vanligt).

Vilka växter kan jag ha till mina killis?
Det enkla svaret är: använd de växter som du trivs med och som trivs hos dig :-)
Många killis uppskattar att ha flytväxter, av flera skäl. Dels minskar det ljuset som kommer ner i akvariet, och dels får de möjlighet att lägga ägg i flytväxterna rötter. En del Rivulus lägger sig t.o.m. och ”solar” uppe på bladen ibland!
Det är dock inget krav att ha flytväxter, och tur är väl det, för ibland kan det vara svårt att få flytväxter att trivas i akvariet (beroende på vad man har för vatten, belysning mm.).
I de flesta av våra akvarier har vi hornsärv (Ceratophyllum demersum) som förökar sig kraftigt i vårt vatten och med den mängd ljus vi ger dem (vi har ljuset tänt minst 14 timmar/dygn). I odlingsakvarierna har vi enbart vatten, hornsärv, några sniglar och så några fiskar så klart! Det är dock MYCKET växter i dessa akvarier.
I våra odlingskar har vi inget bottenmaterial, och detta är ytterligare ett skäl till att vi använder hornsärv här.
I de akvarium som det är grus i har vi lite olika växter. Olika arter av Cryptocoryne, Aponogeton, Anubias, Mirosorum (Javaormbunke), Vallisneria, Echinodorus (svärdplantor) mm.
Växter VI tycker om med andra ord. Fiskarna bryr sig inte det minsta :-)
Kika gärna på t.ex. PlantSwap, Tropica eller Aquartica om du vill ha mer information om växter.

Hur mycket växter skall man ha till sina killis?
Ur fiskarnas synpunkt kan du aldrig ha för mycket växter!
Det blir dock svårare att se fiskarna om man har riktigt mycket växter i karet, så det brukar bli en avvägning mellan att fylla akvariet med växter och att kunna se fiskarna :-)
När vi säger att vi har MYCKET växter i ett akvarium så innebär det att man INTE ser bakgrunden för växterna, inte ens om man försöker!
 

Moppar är syntetgarn (vi använder brunt garn som är 100 % akryl) som man knutit samman och oftast fäst vid en kork.
Det finns en utmärkt beskrivning på moppar på SKS hemsida under ” Tips och goda idéer”
Tanken är att fiskarna skall fästa sina ägg vid mopparna, och det fungerar oftast ganska bra. Vi tycker dock att det blir väldigt tomt i akvariet om man enbart har en eller ett par moppar i, så vi brukar även ha växter i akvariet, vilket ju ger fiskarna möjlighet att gömma sig, men också möjlighet att leka på andra ställen än i moppen. Det brukar dock bli några ägg i moppen även när man har växter i akvariet :-)
 

Det korta svaret är NEJ.
Vissa killiarter vill absolut inte ha torv i vattnet eller surt vatten, medan andra arter behöver det!
Vi använder (nästan) enbart torv till fiskar där äggen behöver ”torkas”/förvaras under lång tid för att utvecklas. Till övriga killis har vi inte torv!
Detta beror naturligtvis också på att vi inte har några fiskar som kräver väldigt lågt Ph för att trivas eller rent av för att överleva. Vårt vatten passar helt enkelt inte för denna sorts fiskar. Av samma anledning har vi inte heller diskus :-)
Det finns 2 olika sorters torv, dels ”fibertorv” och dels ”torvmull”.
”Fibertorv” eller långfibrig torv fungerar bra för en del arter, medan ”torvmull” fungerar bäst för andra arter. Vi använder enbart ”torvmull” till våra årstidsfiskar, eftersom den långfibriga torven blir för torr när den förvaras under en längre tid. (För en del arter skall torven med ägg förvaras fuktig i mer än 6 månader!)
Som vi skrev tidigare så finns det även killis som INTE vill ha torv. Till exempel de killis som kommer från Europa lever i naturen i hårt eller rent av i salt vatten (bland annat Aphanius iberus). Har man torv i akvarium med dessa fiskar så blir de garanterat inte långlivade, eftersom vattnet då blir för mjuk och för surt, och då drabbas de av svampsjukdomar mm.
Det gäller med andra ord att kontrollera vad de olika fiskarna vill ha för förutsättningar med vatten och annat.
 

Detta är nog en av de vanligaste frågorna vi får, och den är inte så enkel att svara på.
Visst händer det att ”den lokala akvarieaffären” får in killis någon gång, men då är det oftast inte den/de arterna som man är mest intresserad av.
Anledningen till att de flesta akvarieaffären oftast inte har några killis är flera, och en del av dessa beror på okunskap hos de som driver affärerna. Många tror att alla killis är väldigt kortlivade, och då kan man ju knappast sälja dem. Som du säkert vet vid detta laget så är detta påstående inte sant, men det lever fortfarande kvar.
En annan sak som man skall komma ihåg är att killis är UTMÄRKTA HOPPARE. De hoppar utan problem ur ett akvarium med täckglas om det är en lite hörna som saknas i täckglaset (vilket det ofta gör för att man lättare skall kunna mata fiskarna). Hur många akvarieaffärer har du sett där man har helt tättslutande täckglas på akvarierna hela tiden? Inte många misstänker vi :-)

Ett utmärkt sätt både att få mer information om killis och att hitta killis att köpa är att gå med i en Killiförening. Den skandinaviska föreningen heter just Skandinaviska KilliSällskapet och är gemensam för Sverige, Danmark, Norge och Finland. Vi har varit medlemmar i SKS (som namnet förkortas) i många år, och föreningen har i nuläget ca 200 medlemmar, varav ca 100 finns i Sverige.
Som medlem får man 4 gånger om året KilliBladet, och varannan månad KilliPosten. I KilliPosten finns varje gång en ”Fisk & Ägglista” där man både kan annonsera att man har fisk att sälja eller annonsera att man söker fisk.
Varje år får man också en Medlems- och Artlista, och i denna kan man se om det finns någon annan som bor i närheten, eller om det finns någon som odlar en fisk man är intresserad av. Hittar man något intressant så är det ju bara att ta kontakt.

Internet är ett annat utmärkt ställe att söka på :-)
Det finns många KilliSällskap över hela världen, och jag tror att alla har någon typ av ”Köp & Säljmarknad”. De flesta är dock enbart till för de egna medlemmarna.
Det finns också många privatpersoner som har egna hemsidor om killis, och ofta finns där också en lista på vad man har för fiskar och om man har något att sälja.
Skickar man ett mail och frågar om man kan få köpa fisk eller ägg får man oftast svar.
Av egen erfarenhet kan vi säga att en del av de som frågar efter fisk eller ägg borde kanske läsa igenom sitt mail innan man skickar det. Vi vet att det låter vääääldigt gammalmodigt, men man har betydligt större chans att få ett positivt bemötande om man uttrycker sig snällt och trevligt, samt undertecknar med sitt riktiga namn.
Vi får ofta mail från personer som antingen inte undertecknar alls eller som bara undertecknar med en chatsignatur. Detta fungerar utmärkt när man skriver på forum och i chattar, men när man skall försöka köpa eller sälja något så hör det till god ton att i alla fall tala om vem man är, samt gärna också var i världen man finns. Det är ju inte säkert att den du skickar mailet till vet vem du är!
 

Vi har inte tillgång till kommunalt vatten utan har en egen djupborrad brunn. Eftersom detta vatten innehåller väldigt mycket järn och mangan har vi ett avjärningsfilter som tar bort det mesta av järnet och manganet. Nackdelen med detta filter är att det tillsätter luft (mycket luft) till vattnet och vi kan inte använda vattnet direkt till akvarierna utan att låta det stå minst ett dygn för att luften skall hinna försvinna. Vatten som skall ”stå till sig” förvaras i 150 liters plasttunnor på balkongen. Tack vare att vattnet står till sig i tunnorna så behöver vi inte tillsätta något vattenberedningsmedel (till exempel Aquasafe). För närvarande har vi 3 tunnor till ”rent” kranvatten och 5 tunnor till det ”mixade vattnet”.

Kranvattnet har ett pH på 8,2-8,4 och en hårdhet på 12-14 gH (cirka 500 microsiemens). För att ha möjlighet att få ett vatten med lägre hårdhet och pH använder vi ett Reverse Osmos filter (RO). Vi blandar 50% kranvatten och 50% RO-vatten (mixat vatten) som vi använder till fiskar från släktena bland annat Aphyosemion och Chromaphyosemion.

Vi byter 25-30 % av vattnet i SAMTLIGA akvarier en gång i veckan. Vid vattenbyte använder vi en kort slang (cirka 1,5 meter) som suger ut vattnet från akvarierna ner i en hink, från hinken går en lång slang ut till gräsmattan. Till de större akvarierna används den långa slangen direkt ut på gräsmattan. När vi fyller på vatten från tunnorna använder vi en pump som är kopplad till en slang. Med andra ord, så bär vi inte mycket vatten i samband med vattenbytet…

I samband med vattenbyte tas torven med ägg från odlingsparen upp för att förvaras i plastpåsar eller plastburkar tills det är dags att kläcka äggen.

Vattenbyte av de nykläckta ynglen som går i ”mindre burkar” skiljer sig från de större akvarierna. De får bytt vatten tre gånger i veckan och vi använder alltid vatten från något akvarium ”som är igång” till dem. Vilket akvarium det blir är helt beroende på vilken art det är.

Den enda ”tillsatsen” vi har i vattnet till våra fiskar är salt till de flesta av de afrikanska annuella arterna, en ”normaldosering” är 5-10 ml (1-2 tsk) salt till 10 liter vatten. Saltet vi använder är vanligt grovt havssalt utan jod
 

Ja, det kan man!
Det finns dock en del begränsningar.

Mer info kommer senare!
 

Avslutningsvis kan vi säg att detta inte ger svar på alla frågor, men det är kanske en start.

På Skandinaviska KilliSällskapets hemsida finns den underbart informativa "Börja med Killis" som ger massor med information. Har du inte läst denna så tycker vi att du skall göra det!

På SKS sida finns även "FAQ/ofte stilte spørsmål" och "Tips och goda idéer" som är ett "MÅSTE" för den som har frågor om killis :-)